Originalfönstren på Särdals livräddningsstation kommer att användas vid fönsterrenoveringkurserna i Harplinge. Foto: Lennart Hildingsson
2026-02-23. Två fönstervårdskurser och en kurs i sticketaksläggning - det är utbudet under 2026 för Byggnadsminnesföreningens och Hembygdskonsulenten i Hallands samarbetsprojekt som inleddes under fjolåret.
Fönsterkurserna arrangeras pingsthelgen 23-25 maj vid Harplinge hembygdsgård (Halmstad kommun) och består av en nybörjarkurs (en dag) och en fortsättningskurs (också en dag) under vilken deltagarna framför allt kan fördjupa sig i målningen av bågar och spröjsar.
Kursen i sticketaksläggning kommer att arrangeras i mitten av september vid Karingens backstuga i Spannarp (Varbergs kommun) vilken ägs av Spannarps hembygdsförening. Föreningen har också en äldre stickehyvel igångsatt, som kommer att förse kursen med med takstickor.
Klartecken för kurserna kom 20 februari, då Länsstyrelsen i Halland beslöt ge 145 000 kronor i ekonomiskt stöd till arrangemangen. Inom kort kommer kurserna att presenteras utförligare här på byggnadsminnesföreningens hemsida, samt på hembygdsrörelsens plattformar, och då också öppnas för anmälningar.
Syftet med kurserna är att sprida praktisk kunskap om traditionellt byggnadshantverk och god byggnadsvård, med avstamp i befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Detta, konstaterar länsstyrelsen, "ökar förståelsen för länets kulturmiljöer och bidrar till att fler värdefulla byggnader kan bevaras, användas och utvecklas".
LH
2026-01-15. Tunnbinderiet i Knobesholm i Falkenbergs kommun har getts förutsättningar för ett högt bevarandeskydd.
Det sker genom att industriminnets egna ägare, Knobesholms Förvaltning och Skogar, dag som ovan, begärt en byggnadsminnesförklaring av tunnbinderiet. För att driva frågan har man också anlitat, för att företräda sig, den kände renoveringsarkitekten Per Arne Ivarsson i Varberg.
Tunnbinderiet är ett av Hallands mest särpräglade industriminnen, vilket också vårdas och då och då visas upp - i drift - som ett arbetslivsmuseum, av Asige hembygdsförening. Maskinerna drivs av vattenkraften från Hovgårdsån, intill vilken tunnbinderiet ligger i rad med ett sågverk och en kvarnanläggning.
Tillverkningen av tunnor - eller "smördrittlar" som det kallades - pågick yrkesmässigt fram till 1952. Drittlarna, gjord av bokvirke, gick till mejeriet som använde dem för smörleveranser - bland annat för export utomlands. Maskiner, transmissionsanläggningar, arbetsbänkar med verktyg mm på tunnbinderiet är fullt bevarade och fungerande - samt att hantverkskunskapen finns bevarad inom den lokala hembygdsföreningen. Tunnbinderiet ligger för övrigt endast 600 meter från byggnadsminnet Severin Nilsons ateljestuga i Asige.
LH
2025-11-14: Länsstyrelsen har avslagit hembygdsrörslsen i Hallands begäran att byggnadminnesförklara Larsagården i Vessigebro, i Falkenbergs kommun.
Som motiv för avslaget finns detta att byggnaderna inte står på sin ursprungliga plats och att traditionella metoder och material inte använts, varken vid flytten (1958) till där de står idag eller vid efterföljande renoverings- och underhållsarbeten. Det sistnämnda har lett till att Larsagårdens högloftsstuga och framför allt dess hallandslänga fått en så "modern prägel" - som länsstyrelsens handläggare uttrycker det - att anläggningen inte kvalificerar som byggnadsminne.
Det tilläggs också att Larsagården inte tillhör de kategorier av anläggningar som bör prioriteras enligt Strategi för nya byggnadsminnen i Halland.
Frågan om byggnadsminnesförklaring väcktes 2023, efter att Region Halland meddelat att man tänker sälja fastigheten, vilken sedan byggnadernas flytt hit 1958 ingått i anläggningarna kring Katrinebergs folkhögskola. Larsgårdens byggnadsanläggningar härrör från 1700-talet och får sägas ha typiska halländska karaktärsdrag. De har genom åren fungerat som hembygdsmuseum och samlingslokal.
LH
Lastbilsgaraget i Kvibille. Foto: Länsstyrelsens ärendeakt.
2025-07-06. Ett lastbilsgarage i Kvibille (Halmstads kommun), troligen byggt på 1950- eller 1960-talet har hamnat under utredning för bevarande.
Det är en privatperson som vänt sig till handläggarna på länsstyrelsen och påpekat garagets existens, som hen lagt märke till under sina hundpromenader.
"Långtradar/lastbilsgarage är speciella genom att man körde in fordonet via ena kortsidan och ut genom den andra, som en tunnel. Jag tycker att detta är väl värt att bevara för framtiden då det är en intressant och viktig del av den svenska transportnäringen," skriver anmälaren.
När länsstyrelsen fick brevet, i början av juni 2025, registrerades detta till en utredning om byggnadsminnesskydd för garaget. Någon formell kontakt med berörd markägaren syns dock ännu inte (februari 2026) ha tagits.
LH
